Mot denna bakgrund undersökte Thom Jonsson och jag hur individers miljöengagemang kan uppstå och utvecklas, samt vilka förhållanden som motverkar och befrämjar miljöaktivitet. I en rapport, beskrev vi projektets teoretiska, hypotetiska och metodologiska utgångspunkter. I projektet genomförde vi bland annat 178 intervjuer med såväl miljöengagerade individer som representanter från allmänheten. Resultaten från forskningsprojektet, som finansierades av Forskningsrådsnämnden, publicerades i boken Individ och miljö . I boken redogörs för olika faktorer som underlättare respektive försvårar ett miljöengagemang. Här presenteras även en modell för attityd- och beteendeförändringar som kan användas för att stimulera människors miljömedvetenhet.

Jag har i anknytning till forskningsprojektet om individers miljöengagemang, skrivit en artikel om Individen och kemikaliesamhället .

Under år 1992 deltog jag som expert i den statliga utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö (SOU 1993:19). Jag undersökte kommuners möjligheter att stödja individers övergång till mer miljöanpassade levnadssätt. Mina slutsatser redovisades i Kommuner och individers miljöengage­mang , vilken ingår i betänkandet. Här utvecklar jag en modell för attityd- och beteendeförän­dringar, vilken tillämpas på kommuners försök att stimulera individers miljöengagemang. Jag ger en kortfattad presentation av forskning kring olika kommunikationskanaler. Huvuddelen av innehållet handlar om de faktorer som ligger till grund för individers miljöengagemang. Min huvudsakliga slutsats är att en kommunal strategi bör bygga på 1) kunskap om vilka faktorer som stimulerar miljöengagemang 2) mätbara och lokala målsättningar 3) samverkan med andra aktörer och 4) personlig kommunikation.