Det här var bakgrunden till att jag blev intresserad av att påbörja en forskarutbildning i sociologi och det blev inledningen till min vetenskapliga verksamhet. I en uppsats beskrev jag vilka tänkbara konsekvenser som kunde uppstå i samband med nedläggningen. Uppsatsen låg till grund för en ansökan till Humanistiska Samhällsvetenskapliga Forskniggsrådet, vilken beviljade medel för ett forskningsprojekt kring varvsnedläggning­en.

Projektet syftade till att beskriva vad som händer anställdas livsvillkor när deras arbetsplats läggs ned. Det empiriska materialet som utgjorde grunden för undersökningen insamlades genom panelstudier vilken gav möjligheter till en longitudinell beskrivning av anställdas situation under tre år, från varsel- och uppsägningstiden till ett år efter av varvet helt och hållet hade lagts ned. I projektet behandlades frågeställningar såsom vad som händer på en arbetsplats som är under avveckling, hur anställdas välbefinnande och hälsa påverkades, hur anställda såg på fackens agerande och anställdas erfarenheter av kontakter med olika organisationer som var involverade i samband med företagsnedläggningen. Tyngdpunkten för mitt intresse handlade om anställdas stressreaktioner.

Forskningsprojektet gav upphov till en rad olika forskningsrapporter. Jag genomförde även en särskild studie om de åtgärder som vidtogs i samband med nedläggningen.

Jag började att delta i ett nationellt och internationellt nätverk av forskare intresserade av strukturomvandlingar/företagsnedläggningar. Detta resulterade i att jag medverkade i den nordiska antologin Virksomhedslukninger i Norden , i den svenska antologin Brytningstid och anpassningsmönster hos individ och hushåll och i den internationella antologin Structural Change and Labour Market Policy, Effects On Individuals and Society, Vol I .

Min forskning kring konsekvenser av företagsnedläggningar ledde fram till min doktorsavhandling Att berövas sitt arbete . I avhandlingen kunde jag konstatera att nästan två tredjedelar av varvsarbetarna hade en låg stress under hela den studerade tidsperioden. Samtidigt kunde jag även konstatera att alltför många negativa effekter hade följt i nedläggningens spår. Särskilt allvarligt var att en grupp varvsanställda utsattes för stora påfrestningar i samband med nedläggningen. En av mina slutsatser var därför att beslutsfattare och övriga som är involverade i företagsnedläggningar i högre utsträckning behöver uppmärksamma och ta hänsyn till de försämrade livsvillkor och det lidande som de anställda kan utsättas för i samband med att de berövas sitt arbete vid en företagsnedläggning.