Texten är hämtad från en artikel i Socialt Perspektiv 1-2/2003

 
Strategier för att skapa friskare arbetsplatser

Av Bosse Angelöw

Under senare år har ohälsan inom det svenska arbetslivet ökat.  Det är verkligen hög tid att sätta stopp för det mänskliga lidande och det ekonomiska slöseri som den negativa stressen i arbetslivet har lett till. Jag kommer därför i denna artikel diskutera hur vi kan vända på utvecklingen och skapa friskare arbetsplatser. Innehållet i artikeln bygger till stora delar på min bok Friskare arbetsplatser (Studentlitteratur).

Ledning, chefer och medarbetare kan öka hälsan på arbetsplatsen genom att använda sig av följande organisatoriska strategier:

1. Förstå att det är lönsamt att investera i medarbetarnas hälsa! Åtgärder kan lättare genomföras om det finns konkreta ekonomiska kalkyler som tar fram lönsamheten vad gäller att investera i medarbetarnas hälsa. Stora Enso har beslutat att år 2005 ska koncernen med sina 10 000 anställda ha 40 procent långtidsfriska (ej varit sjukskriven på två år), vilket bland annat kan ge besparingar på 200 miljoner kronor. Nyköping kommuns mål är att halvera sjukfrånvaron från tio till fem procent under fem år. Kommunens kostnader kommer därigenom att minska med 25 miljoner kronor och samhällets kostnader med 25 miljoner kronor.

Ohälsan medför många kostnader.  SAAB Aerospace i Linköping har räknat ut att enbart huvudvärken bland personalen kostar företaget 36 miljoner i produktionsbortfall. Beräkningar som Volvo låtit göra visar att en slutkörd IT_tjänsteman kostar med rehabilitering, personalomsättning, kompentensförlust och produktionsförändringar drygt en miljon kronor vid en sjukskrivning på ett år. Spendrups bryggerier har räknat fram att varje inbesparad sjukdag för en chaufför innebär en minskad merkostnad på 4 270 kronor per person.

2. Arbetsplatser som satsar på att skapa ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete har friskare personal. Åtgärder handlar här om utbildning i arbetsmiljökunskap, en dialog och aktiv medverkan mellan chefer och medarbetare samt att arbetsmiljöarbetet blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. Findus i Bjuv har t.ex. genom omfattande utbildningar i arbetsmiljörätt och arbetsmiljöfrågor reducerat förslitningsskador och förbättrat arbetsmiljön.

3. Att skapa en lagom arbetsbelastning leder till sänkt sjukfrånvaro. Åtgärder handlar här om att öka den grundläggande bemanningen, skapa resurspooler för att reducera en hög arbetsbelastning, avlastning av arbetsuppgifter för att orka arbeta kvar, lindrigare fysisk arbetsbelastning genom arbetsrotation, olika former av arbetstidsförkortningar, möjligheter till återhämtning med mera.  Två avdelningar inom äldreomsorgen i Lindesbergs kommun har t.ex. infört den så kallade 3-3-modellen vilket har resulterat i att de korta sjukskrivningarna har minskat med över 65 procent. I en nyligen genomförd utvärdering av 3-3-modellen i Markaryds kommun har sjukskrivningarna minskat  rejält. På en enhet minskade sjukskrivningsdagarna från 80 till 6. Hela försöket rymdes inom den befintliga budgeten. Investeringen för den ökade bemanningen finansierades genom att kostnaderna för sjukfrånvaron sjönk.

4. Att satsa på delaktighet och inflytande är en grundläggande strategi för att utveckla friskare arbetsplatser. Det finns olika åtgärder som kan genomföras för att skapa ett ökat inflytande och delaktighet, som till exempel att införa olika former av demokratiska beslutsprocesser, stärka personalinflytandet över hela verksamheten, målstyrning, självstyrande grupper och öka inflytandet över den egna arbetstiden. På akutkliniken på Södersjukhuset har sjukskrivningarna i princip halverats,  vilket bland annat beror på demokratiska beslutsprocesser.

5. Ledarskapets utformning har en avgörande roll för att skapa friskare arbetsplatser. Det är viktigt att kunna skapa organisatoriska förutsättningar så att ledning och chefer har en möjlighet att befrämja anställdas hälsa och välbefinnande. I det konstruktiva ledarskapet ingår grundläggande komponenter som delaktighet, att vara stödjande och uppmuntrande, en insikt om vikten att vara en god förebild med mera. På Volvo i Göteborg försöker cheferna  föregå med gott exempel, genom att bland annat att undvika att kalla medarbetare till möten på kvällar och helger, att inte skicka mail på kvällstid och helger.

6. Arbetsplatser med låg sjukfrånvaro har ett positivt arbetsklimat! Ett positivt arbetsklimat handlar om förhållanden som arbetsglädje och ett välfungerande samarbete. Strömbackens vårdboende i Norrköping lyfter fram stämningen på arbetsplatsen som en grundläggande faktor för att hålla arbetstagarna friska. Genom ett arbetsmiljöprojekt med fokus på samtalsgrupper har  sjukfrånvaron minskat med 20 procent.

7. Att satsa på kompetensutveckling av såväl chefer som medarbetare är en viktig framgångsfaktor för att skapa friskare arbetsplatser, vilket kan ske genom olika former av utbildningsinsatser. Ventilationsföretaget Fresh i Gemla utanför Växjö har en frisknärvaro på 97,7 procent, dvs. en sjukfrånvaro på 2,3 procent vilket kan jämföras med en genomsnittlig kommun/landsting som ungefär ligger på sju procents sjukfrånvaro. Fresh har lyckats förena ett friskt arbetsliv med hög lönsamhet genom en ambitiös satsning på sin personal. Varje personal på Fresh har till exempel 15 000 kronor i ett utbildningskonto som kan användas utifrån de behov som finns.

8. Att satsa på friskvård är en framgångsrik strategi för att skapa friskare arbetsplatser. Studier från SAAB visar till exempel att sjukfrånvaron är tre gånger högre hos dem som är både fysiskt inaktiva, har dålig kondition och samtidigt är över- eller underviktiga. Friskvårdssatsningar är lönsamma vilket har konstaterats i rad svenska och internationella studier.

9. Samarbete med företagshälsovård och andra externa resurser är ytterligare en viktig framgångsfaktor för att skapa friskare arbetsplatser. På Stora Enso Fors AB får företagshälsovården kosta 2 500 kronor per anställd, medan samma utgift bland kommunala arbetsgivare vanligen hamnar på cirka 800 kronor.

Jag har här ovan presenterat  olika organisatoriska strategier för att skapa friskare arbetsplatser. Dessa kan kombineras med en rad olika individuella och gruppbaserade framgångsfaktorer för att skapa mer hälsosamma arbetsplatser, vilka handlar om:

1. Möjlighetsfokuserat förbättringsarbete och analys

Det handlar om att få i gång ett förbättringsarbete som syftar till att främja hälsa och välbefinnande. En analys av ett allmänt eller specifikt område utgör det första steget i ett möjlighetsfokuserat förbättringsarbete.  Analysen kan omfatta en kartläggning av arbetsvillkor, den privata situationen samt olika personliga egenskaper.

För att kunna utveckla ett mer hälsosamt och välfungerande liv är det viktigt att man gör en grundlig analys av sin livssituation för att se vilka faktorer som åstadkommer obalansen och utgör hindren för att kunna må och fungera bättre. Lika angeläget är att analysera de positiva krafterna i sitt liv, de förhållanden som bidrar till energi och lust. Det är därför viktigt att  göra en kartläggning av de faktorer i livssituationen som hindrar respektive bidrar till hälsa och välbefinnande.

2. Medvetenhet kring stressreaktioner och hälsobefrämjande mönster

 

Att skapa en ökad medvetenhet kring  stressreaktioner och olika sätt som man kan reagera i olika stressituationer är viktigt. Med en ökad förståelse kring dessa sammanhang kan man lättare vara lyhörd för olika personliga och organisatoriska signaler och i ett tidigare skede motverka stressens skadeverkningar. Samtidigt är det viktigt att öka insikten kring friskhetsfaktorer och vilka förhållanden som befrämjar hälsa.

3. Fysisk aktivitet, kost och dryck

Olika friskvårdsaktiviteter i form av motion, kost och dryck är betydelsefulla faktorer för ett mer hälsosamt liv.

Olika studier visar att fysisk aktivitet är livsnödvändig för att vi ska må och fungera bra. När kroppen utsätts för negativ stress förbrukar den sina resurser av vitaminer och mineraler snabbare än normalt. Att äta frukt och grönsaker och därigenom tillföra kroppen vitaminer och mineraler är viktigt för att stärka hälsan. Likaså behöver kroppen rikligt med vätska för att må och fungera bra.

4. Systematisk återhämtning och mental uppladdning

Vi behöver möjligheter till återhämtning och en balans mellan aktivitet och vila. Organisatoriska åtgärder för att skapa en lagom arbetsbelastning och hur man kan ge utrymme till återhämtning kan  kompletteras med mer personliga strategier, där personer ges möjligheter till en effektiv och systematisk återhämtning, i form av till exempel avslappning och meditation.

Tusentals studier har visat att regelbunden meditation och avslappning t.ex. kan leda till ökad handlingsbenägenhet, förstärkt självförtroende, motverka och förebygga stress, utvecklad inre trygghet, förbättrad hälsa, ökad självkännedom, mer energi, ökad helhetsförståelse. Meditation och avslappning leder således till att man utvecklar mer konstruktiva förhållningssätt vid förändringar och stress.

5. Självinsikt och personlig utveckling

Att öka självinsikten och utveckla sig själv är en viktig förusättning för att befrämja hälsa och välbefinnande. En framgångsfaktor handlar därför om att använda olika metoder för ökad självkännedom,  att stärka förmågan att kunna acceptera och uppskatta sig själv samt bygga upp sitt självförtroende.

6. Att uppmärksamma möjligheter och det positiva

Att utveckla optimism och framtidstro är viktiga egenskaper för  att må och fungera bra. Studier visar att optimism leder till förbättrad hälsa och till ökad framgång i arbete och studier.

En framgångsrik strategi är därför att stimulera ett ökat fokus på möjligheter. Det är viktigt att vi kommer bort ifrån en finn-fem-fel-mentalitet som ofta kan förekomma på svenska arbetsplatser och ersätta den med ett mer uppskattande förhållningssätt. Uppskattning har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. 

En metod som vi kan använda för att stimulera hälsobefrämjande processer  är att regelbundet uppmärksamma de positiva inslagen i  våra egna liv och på våra arbetsplatser.

Ett arbetsplatsmöte kan inledas genom att diskutera vad som har fungerat bra sedan förra gången och ge uppskattning till dem som bidragit till framgångarna. Efter avslutade arbetsuppgifter och möten kan vi till exempel stanna upp och reflektera över vad  som fungerade bra och vad vi uppskattade. Efter arbetsdagens slut kan vi fästa vår uppmärksamhet på vad vi har åstadkommit. På kvällen kan vi fundera över dagens guldkorn.

Att regelbundet uppmärksamma vad som fungerar, vardagens positiva inslag och guldkorn är mycket välgörande. Människor som införlivar denna metod i sin dagliga rutin fylls med värme, välbefinnande, energi, lust och hopp. Företag och organisationer  blir stimulerade att ta sig an de utmaningar som framtiden erbjuder. Det handlar därför att stimulera till  en ökad reflektion över positiva inslag på arbetsplatsen och i privatlivet.

7. Relationsbyggande och bildande av uppmuntrargrupper 

Att kunna skapa och bibehålla goda relationer är en viktig förutsättning för ett hälsosamt liv. I all verksamhet är det angeläget med ett välfungerande samarbete för att åstadkomma gynnsamma resultat och för att kunna stärka hälsa och välbefinnande. En viktig framgångsfaktor är därför att  erbjuda möjligheter till kunskaper och metoder för att utveckla sin sociala kompetens.

Socialt stöd är viktigt för ökad hälsa och välbefinnande. En åtgärd kan vara att bilda  uppmuntrargrupper i syfte att stödja och uppmuntra varandra att uppnå personliga och gemensamma mål. I uppmuntrargrupper kan man hjälpas åt att hitta styrkan hos varandra.

Det finns således en rad konkreta sätt att få arbetslivet friskare. Det gäller att ta till sig av de positiva exemplen som faktiskt åstadkommits på olika arbetsplatser. Många arbetsplatser skulle idag kunna genomföra en rejäl minskning av sjukfrånvaron genom att tillämpa de framgångsrika strategier som jag har presenterat i denna artikel och  som hundratals svenska arbetsplatser redan har använt sig av för att sänka sjukfrånvaron eller för att bibehålla en låg sjukfrånvaro.

Bosse Angelöw, är docent och socialpsykolog, verksam vid forsknings- och utvecklingsinstitutet Nova Futura.